Det visade sig att det inte riktigt var det. Först skulle jag rita ett mönster. Och det är ju svårt att veta om mönstret blev bra utan att sy en klänning. Ett lakan fick sätta livet till och jag sydde en provklänning efter mönstret och provade den på dottern. Tyckte att jag behövde justera lite över bröstet eftersom klänningen blev lite pösig, justerade således mönstret och sydde en ny provklänning. Blev väldigt nöjd med den och då är det ju dags att sy en klänning på riktigt :) Återigen konstaterar jag hur fantastiskt mycket jobb det är med att rita egna mönster. Och att det inte var tvärenkelt att göra ett singoallamönster ;)
Jag köpte två vävda tyger på syfestivalen i februari, hade hela tiden en tanke om att kombinera de två tygerna i en klänning så de var tvättade och bara väntade på att få sys i. Så vackra, ljuvliga sommarfäger i tyget, älskar det!
 |
| Singoallaklänning i sommarfärger |
Volangen var egentligen en improvisation när det visade sig att det randiga tyget var för kort för att räcka till en så lång klänning som jag hade tänkt mig. Men vilken fantastisk improvisation! Jag tycker att det blev så bra!
 |
| Randigt och blommigt i matchande färger |
 |
| Volangen matchar ärmarna |
Det blev helt enkelt väldigt bra att använda samma tyg i ärmarna som i volangen. Känns verkligen som att klänningen hänger ihop bra. Volangen är bredare än själva klänningen så att det blev lite rynk - en fin detalj. Och namnlappen satte jag lite diskret i fållen istället för i sidosömmen där den sticker ut och syns mer.
Första men definitivt inte sista singoallaklänningen. Behöver jag säga att jag är väldigt sugen på att köpa fler vävda tyger nu? ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar